När man inte riktigt varit sig själv

Livet har kommit ikapp och det är mycket planering framåt som måste göras. Om exakt 1 vecka är jag inte längre anställd utan arbetslös ! Och dom senaste dagarna har jag inte riktigt varit på topp då jag nu kunnat koppla av och infinna mig i nuet / i mitt egna liv. Och jag tror att min man har märkt av det för tänk vad lite pepp kan göra !

I går kom Christer hem med en evighetsblomma till mig. Glaskupan innehåller något medel så att rosen ska hålla längre. Jag vet inte hur länge den håller, men själva grejen att han kom hem med den och gav mig gjorde mig riktigt glad.

Pepp

Så efter det “peppet” vaknade jag idag på ett mycket bättre humör och känsla att jag inte var ensam. Ja, ensam vet jag att jag inte är. Men jag tror ni förstår. Det är så mycket som hänt den senaste tiden. Inte bara för mig utan för många, men sen en hel del personligt också. Men jag kommer alltid upp igen över ytan och det vet jag att jag kommer att göra även denna gång.

Jag var iväg i morse ganska tidigt och handlade det sista jag behövde inför helgen. Det blev väl lite annat också som inte riktigt stod på listan. Men varför inte. Lite roligt måste man ha. Eller ?!

Västerbottenpajen är uttagen ur ugnen och ska avnjutas imorgon – hoppas den blev bra för det är första gången jag gör. Och om en liten stund ska jag förbereda tårtan som ska vara till kaffet. Christer vill ha en riktig midsommartårta med grädde och jordgubbar och då ska han få det. Snart in och göra vaniljsås som ska få svalna innan vispgrädde och jordgubbar ska blandas i och montera ihop.

Sen blir det garnering imorgon.