Författare: nettan

Det är inte vanligt

Att ha ”gubben” hemma på vardagarna är inte det vanligaste när man själv är hemma på dagarna. I måndags berättade jag att Christer fick reda på att han ska opereras nu på måndag. Och läkaren tyckte att det var bra om han kunde vara hemma resterande dagar från jobbet för att inte utsätta sig för att bli förkyld eller nått annat.  Så Christer jobbade på onsdagen eftersom han hade jobb inbokat redan och har varit hemma sen igår. Och det gör att det blir totalförvirring när man inte fattar vad det är för dag.

Totalförvirring

Nu har jag – och Christer också för den delen – trott att det är lördag både i går och i dag eftersom Christer varit hemma. Men vi har blivit glada bägge två när vi insett att det var torsdag i går och fredag i dag. Undrar hur det blir efter operationen när Christer kommer vara sjukskriven i fyra veckor. Ha ha !

Solen har legat på hela dan i rabatten och där har det också börjat komma upp både krokus och påskliljor. När man ser det så blir man riktigt glad.

Ärenden

I går torsdag åkte jag och Christer till. Västerås och hälsade på Christers föräldrar. Vi hade några saker som dom skulle ha och då passade vi på och göra det på dan. Så det blev lite – eller mycket – prat, fika, mat och fika igen innan vi åkte hem. Och jag hade också med mig en apelsinkaka som jag bakat på onsdags kvällen.

I dag har vi också passat på att göra lite ärenden. Dessutom var vi tvungna att handla lite. Kylskåpet var tråkigt tomt så nu kan man åter igen öppna det och ta någonting om man är sugen. Efter det har vi suttit och tittat lite på OS på tv och just nu är det ishockey som vi tittar på.

I helgen blir det planering av Christer väska vad han ska ha med sig och inte. Han har också laddat ner lite filmer och serier på sin platta ifall wifi inte funkar som det ska på sjukhuset. För vi vet ju inte om han kommer hem på tisdag eller onsdag. Och vi håller alla tummar att dom inte behöver öppna upp honom och göra en öppen operation utan att titthålls-operationen går bra som det är planerat.

Ikväll blir det helstekt kyckling i ugnen med pommes till middag och sen en lugn kväll.

Hur beter man sig egentligen ?

Vad gör man egentligen på nätterna ? Jag vaknade imorse med att det sved i mitt högra öga. Och när jag går upp på morgonen så är det det första att gå på toaletten och göra mina morgonsysslor. Som bland annat att sätta på mig linserna.

På nätterna

Men det var jat tvungen att låta bli idag då det sved i ögat. Och ni som använder glasögon eller linser vet hur det är. Och eftersom jag använder linser till 99 % så har jag inte ”uppdaterat” mina glasögon på ett tag. Jag använder dom bara när jag går från toaletten på kvällen när jag tar av mig linserna och går in i sovrummet. Att köpa glasögon för flera tusenlappar har inte varit prioritet. Men man kanske ska ta och satsa på ett par nya och kunna ha.

Så nu sitter jag här med näsan nära skärmen för att kunna se vad jag skriver. För jag har inga progressiva glasögon. Jag kommer att stänga ner locket på datorn efter det här och vänta lite med denna och gå och skölja mitt öga.

Så kom vi till det här som ni kanske undrar angående min rubrik – jag tror jag har petat mig själv i ögat i natt eftersom det inte sved i går när jag gick och la mig.

Sminkmodell

Det finns några som undrar hur resultat blev i går när jag och Ann S var sminkmodeller.

Jag träffade Ann och Nala vid T-centralen där Mist ligger. Vi satte oss i varsin stol och skulle få en vardagslook och en kvällslook. Men varken jag och Ann blev speciellt överlyckliga.  Ann fick alldeles för ljusa partier under ögonen och lite för ”kalla” färger. Och jag blev nästan kvälls-sminkad på en gång då läraren sa till sminkösen att hon kunde ha gjort det lite ljusare.

Sen fick varken Ann eller jag mascara och det kändes lite konstigt.

Det som jag blev nöjd över var färgen på den foundation som hon la på mig och den köpte jag också.

Ann och jag åkte till Sundbyberg och tog lite lunch. Det blev inte bara varit glas vin utan lite mat också – som vi inte orkade äta upp som vanligt.

Mamma har blivit gravsatt

I lördags var Christer och jag i minneslunden och satte ljus för mormor, Enar och mamma. Då visste vi inte om mamma blivit gravsatt. Vi såg skylten vid ljusen där man inte får beträda då det var där dom hade gravsatt precis. Och i går fick jag post om att mamma blivit det och fanns på plats när vi var på minneslunden.

Varför sluta med något man påbörjat – tradition

Innan mamma åkte in på sjukhuset på slutet hade mamma och jag påbörjat en tradition som vi skulle fortsätta med. Det var att varje vecka när jag handlade mat åt oss också köpa säsongsblommor åt oss att ha i vas.

Tradition

Jag har inte köpt några blommor sen tre veckor tillbaka och i morse och när jag vaknade så kom jag på detta. Så efter att ha kollat vad som behövde handlas hem och fixat lite så åkte jag och handlade. Jag hittade inte någon perfekt bukett som jag ville ha och dom större var så dyra så jag köpte lite blommor och gjorde en egen bukett. En riktig höstbukett !

Tulpaner, nejlikor och höstlöv !

När jag ändå var ute och åkte passade jag på att besöka lite fler butiker. Och fick hem både mer mat till fåglarna, tandkräm, grönsaker till sallad och lite annat smått och gott.

Så nu är småärenden gjorda och jag är hemma igen. Självklart är det något man glömmer när man är ute, men det finns ju fler dar och säkert mer att handla.

Fortsätter hemma

Jag ska nu fortsätta och fixa lite här hemma. Jag har ju rensat det mesta i mammas lägenhet och tagit hem en del. Och dom ska ju också få plats i skåpen. Ha ha ! Men jag har faktiskt också bytt ut en del saker. Och sen ska både Michis och Nathis få kolla på det jag lämnat kvar i lägenheten m det är något som dom vill ha.

Nathis rum här hemma ska få bli ett litet mysigt extrarum / gästrum med mammas fåtöljer i bla.

Nått som jag faktiskt är nöjd över så är det dessa två krukor jag tagit hem och fyllt med lecakulor. Och att blommorna som nu står i dom är likadana.

Gomiddag för hundarna

I kväll ska alla hundar få en gomiddag. För i går fyllde Lillan 4 år och idag fyller Robbi 6 år !

För min egna skull

Det kanske låter hårt, men för min egna skull så måste jag nog släppa lite.

Ni som känner mig och mamma privat vet att vi har en enorm mamma-dotter relation. Vi vet allt om varann, vi vet när nån utav oss mår dåligt eller behöver hjälp. Och jag försöker hjälpa min mamma så gott det går.

I går var jag och hälsade på mamma på sjukhuset och för er som inte läste om det kan göra det HÄR ! Ingen vill se en familjmedlem må dåligt och man försöker hålla uppe humöret så gott man kan. Samt så är det glädjande om man också kan byta el till något bättre tex så funderar jag på att byta.

Men nu måste jag släppa lite och tänka på mig själv

Mamma kommer alltid att vara i mitt fokus och jag ska fortsätta hjälpa henne så gott jag kan.

I natt var nog en utav dom värsta nätterna jag har haft. Jag fick sms av mamma då hon var orolig. Hon försökte ringa mig tre gånger vid drygt tre i morse / natt även fast hon vet att det inte går. Och då gick jag upp och ringde sjukhuset. Men när dom gick in i hennes rum hade hon lagt telefonen på bordet igen.

Mamma har fått göra huvudröntgen som visade att hon hade lite mer vätska i hjärnan. Och efter ett samtal med läkaren i förmiddags berättade han att det inte är något dom behöver göra någonting åt.

Det gick inte släppa

Jag satte mig framför datorn idag och planen var som alla dagar att söka jobb. Men hur många annonser jag än läste så gick texten inte in.

Man kanske ska gå ut på en långpromenad med Under för att rensa hjärnan var min nästa tanke. Men när jag skulle gå ut så visste jag inte hur jag skulle gå eller vart jag skulle ta vägen. Och det slutade med att jag la mig i soffan och sov istället. Och det gjorde det mycket bättre.  Det vart ju inte så mycket sömn inatt.

Mamma har på morgonen skickat lite sms, men ej svarat på mina så i eftermiddags ringde jag sjukhuset och ville ha status. En nevrolog eller vad det heter har tittat på mammas röntgen och såg inget fel. Hon satt i en fåtölj i sitt rum och tittade på tv och har tydligen varit lite förvirrad från och till idag.

När jag fick reda på att hon var uppe fick jag upp humöret lite. Man inbillar ju sig det värsta, men när Christer kom hem sa han : dom ringer om det händer något !

Så nu har jag förberett middagen med att koka potatis som jag sen ska steka i panka och ska ta med Under ut på en promenad. Samt så ska jag också byta el så att jag kan leva billigare nu när jag inte riktigt hittar ett jobb.

Det hjälper inte att gräva ner sig, men i bland är det ofrånkomligt.

Tack för alla fina ord från nära och kära och övriga som ni ger både mig och min mamma ! Det värmer !

Planerande

Efter att mamma somnade in för 6 dagar sedan är det lite snurrigt i huvudet. Jag ser till att ha att göra hela tiden för att slippa tänka. Och det går faktiskt bättre än vad jag trodde. Och just nu är det stort fokus på att fortsätta framåt.

Fokus papper

I går satt jag hela dan och ringde runt till en massa företag där mamma haft prenumeration och annat. Vissa var lätta, men vissa gjorde allt väldigt komplicerat. Men nu är det mesta gjort i alla fall.

Sen ska det tänkas på allt annat som ska göras också och jag fick info från ett företag att dom fått info från Skatteverket om att mamma avlidit. Så allt är på rullning nu.

Dödsfallsintyg, bouppteckning och begravning står på listan nu.

Fokus lägenhet

Och mitt i allt så ska mammas lägenhet tömas, fixas och sedan säljas. Men försäljningen tar vi lite senare. Allt annat är viktigare, men jag åker en stund varje dag till lägenheten och går igenom allt. Det är ganska skönt att ta lite i taget.

Arbete

Jag vet inte om jag har berättat det, men i fredags fick jag ett samtal från ett bemanningsföretag som har hand om personalen på Kistamässan. Och där har jag nu fått jobb !

Jag sätter in pass på en sida så jag kan bestämma hur ofta och under vilka tider jag vill jobba efter vad dom satt in för pass,

Men jag har inte riktigt fått kläm på hur det fungerar och har skickat iväg ett mail. Får jag inte svar så får jag väl ringa för jag vill kunna sätta upp lite pass nu. Passen är från att vara samordnare, stå i garderoben, vara trängselvakt osv. Och det passar mig alldeles utmärkt just nu så jag slipper tänka så mycket. Ha ha !

Min älskade mamma

Jag vet inte hur jag ska börja detta inlägg, men ni som känner mig privat och är vän med mig på Facebook och Instagram vet vad som hänt ! Och min mamma kommer att vara evigt saknad av både mig och många!

440923 – 210923

Saknad

På mammas födelsedag hittade sjukhuspersonalen min mamma på golvet då hon ramlat ur sängen på morgonen. Mamma togs om hand och undersöktes och då upptäckte dom att hennes temperatur var nere på 28 grader.

Läkaren ringde mig och sa att jag kunde komma upp om en timme och då förstod jag att det var akut !

Jag gick in i hennes rum 10.05 !

Jag letade upp läkaren och efter ett samtal i lugn och ro i ett rum fick jag veta att mamma inte mådde så bra. Men att dom självklart gör allt dom kan. Hon fick värme under täcket i form av en slang så täcket lyftes som en ballong. Dessutom fick hon värmande dropp och dom var överraskade över att hon klarat sig pga sin temperatur för då kan hjärtat stoppa. Men hon kämpade på och det är jag lycklig över !

Mamma fick också en tröja virad runt huvudet och det är det man ser på bilden ovan för att bli varm. Jag satt och vakade över henne tills hon vaknade och hennes temperatur gick upp till 30 grader och sen till 32.

Min äldsta dotter Michaela kom upp till sjukhuset på eftermiddagen och då hade mamma vaknat till. Hon hade svårt att kommunicera via talet med oss, men vi hjälpte henne så gott det gick.

Vi kunde kommunicera så pass bra under eftermiddagen och vi fick alla tre skratta en hel del.

Rond saknad

Flera specialister kom in och pratade med Michis och mig och frågade en massa frågor hur hon mått bakåt i tiden. Och dom fick all information som jag kunde ge då jag har varit med på hela mammas ”resa” sen hon kom hem från sjukhuset för två år sedan. När hon hade vatten i lungorna och inte kunde gå utan rullator efter det.

Dom förstod inte varför hon inte kom upp i temperatur och gav henne medicin via dropp på alla sätt dom kunde. Och senare på kvällen började hennes temperatur gå ner igen och hennes blodtryck likaså.

Då förstod vi att det inte var långt kvar och Michis och jag pratade med en super bra läkare som förklarade allt. Att nu gällde det att se till att hon får ro till slutet.

Rulltårta med hallonsylt

När mamma fortfarande var ”vaken” men fortfarande förvirrad ville hon baka rulltårta med hallonsylt. Hon visade med sina händer hur hon skulle sätta på visparna på sin maskin och det var det enda hon pratade om tills hon till slut inte orkade.

Så nu kommer det att bakas rulltårta med hallonsylt den 23 september varje år !!!

Mamma fick både morfin och lugnande på slutet då hon var orolig och klockan 22.05 tog mamma sitt sista andetag.

För er som nu har läst hela detta inlägg kanske reagerar på tiden och det gjorde jag med. Jag såg henne första gången samma dag 10.05 och 22.05 slutade hon andas !

Evigt tacksam

Jag vill tacka både Ute och Björn och Kerstin för dom enormt fina blommorna som anlände igår till mig. Tårarna började rinna direkt när jag fick sms från blomsterbutiken om att jag skulle få blombud på kvällen,

 

Det blev ett besök med hjärtklappning

I morse hade jag som vanligt sms kontakt med mamma. Hennes telefon fungerar inte som jag skrivit tidigare. Och jag bad mamma fråga personalen ifall jag kunde få komma upp och hälsa på henne. Efter en stund så skrev mamma att jag kunde ringa till avdelningen.

Sagt och gjort – jag ringde och pratade med en sköterska om hur mamma mår och vad statusen är. Hon berättade att hennes värden såg bättre ut, men inte mer än så.

Då avdelningen har covid patienter så vill dom inte att man inte kommer upp och hälsar på, men efter lite prat så bestämde vi att jag skulle kunna komma upp klockan ett.

Besökt mamma

Jag åkte hem till mamma innan och rensade ur hennes kylskåp. Jag tog hem det jag kunde och sen fick det som gått ur datum hamna i sopen.

Mamma hade några saker som hon ville att jag tog med så det åkte ner i en kasse innan jag åkte in till sjukhuset. Jag fick munskydd så fort jag kom in på avdelningen och blev visad till hennes rum.

Mamma låg i sängen och jag såg direkt att hon gått ner i vikt och hon var inte pigg och jag såg att hon absolut inte mådde bra.

Mamma började gråta när jag kom in och det är inte nått jag är van vid så det blev en tyst början på vårt möte med tårar.

Jag tittade på mammas telefon och försökte få igång den – utan resultat kan jag tala om. Jag tror att det är sjukhusets wifi. Hon måste vara inkopplad på för att överhuvud taget kunna sms’a eller titta på telefonen.

Då fick jag hjärtklappning

Planen var att mamma i eftermiddag skulle få komma till Bromma sjukhus, men efter att jag varit hos mamma i tio minuter så blev hon blek och bara låg i sängen. Jag frågade hur det var och hon sa att hon inte alls mådde bra så jag sprang ut i korridoren och ropade att jag behövde hjälp medans mitt hjärta dunkade.

Det slutade med att det var tre sköterskor och en läkare inne hos mamma som tippade mammas säng så att huvudet var neråt och fötterna uppåt. Mamma fick ett ordentligt blodtrycksfall, såg suddigt, kunde inte prata och hennes blodtryck sjönk.

Jag satt där på en stol i en hörna och såg hur dom fixade med mamma så att allt skulle gå uppåt igen. Dom satte in en tjockare nål i armvecket på henne så att vätskan dom gav henne skulle gå in snabbare i kroppen.

När allt började bli bättre kände hon sig inte lika yr och hon kunde prata lite bättre. Hon fick dropp och syrgas och när jag gick sa mamma : det var det läskigaste jag varit med om.

Jag har fått ett sms av mamma där hon skriver att hon åter igen ”mår bra”.  Och till middag käkade hon tomatsoppa och en smörgås. ”Krutgumman” är vaken igen och nu får vi se när hon får komma till Bromma sjukhus.

Humöret kan inte alltid vara på topp

Måndag och ny vecka. Veckorna bara tickar iväg och ibland känns det som om man inte hänger med. Sommaren är slut och hösten har kommer med stora steg. Och ibland måste man bara få ”va” och ta minut för minut och inte dag för dag. Och där är jag just nu.

Jag brukar normalt inte skriva negativa inlägg, men ibland måste man bara få skriva av sig och säga att allt känns skit ibland. Så är det för alla även en del inte vill erkänna det och skriva om det. För vem vill läsa negativa inlägg. Så jag ska försöka att inte vara så negativ.

Idag har jag bara tagit en minut för minut

Men i dag är der som sagt måndag och när Christer hade åkt iväg till sitt första jobb satte jag mig framför datorn och kollade jobb. Arbetsförmedlingen vill ju att man söker ”allt”, men i min ålder, min familjesituation så vill jag inte söka jobb som gör att jag måste åka över 1 timme till jobbet. Och sen får dom säga vad dom vill.

Jag satt i alla fall framför datorn till nästan klockan 1 och då tog jag en paus.

För att få lite luft efter att ha stängt in mig i helgen så åkte jag en sväng till affären. Inte jättelångt, men jag fick komma ut och både få luft och se lite folk.

Lite smått handlade i affären till kvällen  bland annat som innebar plockmat.

Mamma

För er som läser min blogg för att bland annat se uppdateringar om min mamma kan jag berätta att hon fortfarande ligger kvar på sjukhuset. Jag får inte hälsa på pga restriktionerna fortfarande trots att jag vet att hon har haft ett besök som var en lyckoträff. Ingen sköterska stoppade besöket och ingen ifrågasatte hur hon kom in. Men jag är glad för mamma då hon ej träffat besöket på länge.

Mammas värden är fortfarande inte bra, men bättre. Hennes temperatur har gått ner och ikväll fick hon dropp igen. Så hennes fortsatta sjukhusvistelse vidare till Bromma sjukhus som vi trodde skulle ske idag har blivit skjutet framåt.

Ifall det är någon som försöker att nå henne via telefonen så går inte det ännu. Jag vet inte vad mamma har gjort med sin telefon men hon kan inte svara även om hon hör att det ringer. Men det går att sms’a henne. Och det är det sättet vi pratar med varann just nu förutom dom gånger jag pratar med sjuksystrarna och dom lånar ut sin telefon tillfälligt så jag kan prata med mamma.